Det andra företaget kom från Kerikeri, 30 min från Paihia där vi bodde. Vi blev upplockade och fick åka till kontoret i Kerikeri för att betala och få bilen. Ägaren verkade väldigt läskig, vilket troligen hade att göra med att hon var från Rumänien. Kiwis är väldigt väldigt trevliga och pratiga, medan hon var väldigt strikt och rätt på. Eftersom vi är vana vid kiwisättet, verkade hon väldigt obehaglig. Dessutom sa hon att om jag skulle råka krocka och det var mitt fel, kunde jag på grund av min ålder (de flesta företag hyr inte ut om man inte är 21år) få betala upp till 25 000kr. Vilket var betydligt mer än med de andra företaget. Allting kändes läskigt och... läskigt. Men, när vi väl kom ut på vägen gick det bra.
Följande dag skulle det vara dåligt väder, så vi åkte till Kerikeri för att kolla in den staden. Vad vi dock inte tänkte på var att det var söndag. Kerikeri är inte en speciellt stor stad, och det mesta var därför stängt. Vi hittade dock ett par affärer som var öppna, och vi hittade även luft på burk till mig! Min dator har varit extremt jobbig de senaste månaderna; låtit fruktansvärt mycket och blivit stekhet av ingenting. Bokstavligt talat så varm så man bränt sig av den. Dennis föreslog för länge sedan att köpa luft på burk, ifall den blivit dammig, men vi har inte hittat det förrän nu. Jag kan ju väldigt ärligt säga att den var värd den hundralappen.
Min dator säger inte längre ”hot”, och den är tyst igen. På Pizza Hut, får man klistermärken på kartongerna för att visa att pizzan fortfarande är varm. Om märket inte säger Hot så får man helt enkelt en ny gratis pizza. Jag och Dennis tog våra när vi köpte mat där förut, och satte på våra datorer. Min började lysa efter bara ett par minuter varje gång jag startade den. Nu lyser den max litegrann. Skönt!
Efter det åkte vi till ”Parrot place”, men det visade sig att det hade stängt på grund av regnet. Papegojorna ville tydligen inte visa sig när det regnade. Nästa stopp blev istället Stone Store och Kemp house, vilket är gamla hus. Stone Store är det äldsta stenhuset i NZ och det andra är det allmänt äldsta huset i landet.
Stone Store, och jag i min fina röda regnjacka.
Kemp House och Dennis.
I Stone Store hittade vi lite godis som vi provade. Hon som jobbade där sa att det var samma godis som de hade när hon var mindre på 50-talet. Jag kan ju erkänna att jag tycker bättre om dagens godis. Dock har NZ inte speciellt gott godis i allmänhet, så det kanske har med saken att göra också.
På vägen ut från Kerikeri stannade vi till vid en chokladfabrik (liten sådan), och smakade lite gratis chokladprover. Riktigt gott, men alldeles för dyrt för min budget! På vägen tillbaka till Paihia stannade vid Waitangi Treaty Grounds, dit jag gick häromdagen, fast nu gick vi faktiskt in också. Vi såg platsen där papperen skrev på och allt. Jag kan dock erkänna att jag inte riktigt förstår allt det handlade om, men lite mer förstår jag i alla fall!
På vägen tillbaka, med bussen, mot Auckland stannade vi vid några lite speciella toaletter. Rätt mysigt gjort faktiskt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar