Aussi.

Imorgon lämnar vi Nya Zeeland. Det känns väldigt sorgligt.

För vår fortsatta resa:

http://aussibloggen.blogspot.com/

Äventyr!

I fredags frågade jag i receptionen på vandrarhemmet vi bodde, ifall de kunde hjälpa oss att hyra en bil. Jag visste inte riktigt vem jag skulle ringa eller vad jag skulle säga, om vi hade gjort det själva. Så tjejen var snäll och ringde upp två olika företag och frågade om priser och sånt för att se vilken som var bäst. Efter en liten stund hade vi bokat en bil, som skulle komma till vandrarhemmet följande dag, vid halv elva. Halv tolv nästa dag hade de fortfarande inte dykt upp. Receptionen fixade då en bil med ett annat företag, som kunde komma direkt.

Det andra företaget kom från Kerikeri, 30 min från Paihia där vi bodde. Vi blev upplockade och fick åka till kontoret i Kerikeri för att betala och få bilen. Ägaren verkade väldigt läskig, vilket troligen hade att göra med att hon var från Rumänien. Kiwis är väldigt väldigt trevliga och pratiga, medan hon var väldigt strikt och rätt på. Eftersom vi är vana vid kiwisättet, verkade hon väldigt obehaglig. Dessutom sa hon att om jag skulle råka krocka och det var mitt fel, kunde jag på grund av min ålder (de flesta företag hyr inte ut om man inte är 21år) få betala upp till 25 000kr. Vilket var betydligt mer än med de andra företaget. Allting kändes läskigt och... läskigt. Men, när vi väl kom ut på vägen gick det bra.

Vi åkte till Waipoua forest på västra kanten av Northland, där en skog med stora kauriträd växer. Vi såg det största i landet, som har en omkrets på över 16 meter.

Vi såg även det högsta i landet, vilket inte heller var så litet. Det svarta där mitt i det gröna är Dennis. Det har en omkrets på "bara" 12 meter.

Följande dag skulle det vara dåligt väder, så vi åkte till Kerikeri för att kolla in den staden. Vad vi dock inte tänkte på var att det var söndag. Kerikeri är inte en speciellt stor stad, och det mesta var därför stängt. Vi hittade dock ett par affärer som var öppna, och vi hittade även luft på burk till mig! Min dator har varit extremt jobbig de senaste månaderna; låtit fruktansvärt mycket och blivit stekhet av ingenting. Bokstavligt talat så varm så man bränt sig av den. Dennis föreslog för länge sedan att köpa luft på burk, ifall den blivit dammig, men vi har inte hittat det förrän nu. Jag kan ju väldigt ärligt säga att den var värd den hundralappen.

Min dator säger inte längre ”hot”, och den är tyst igen. På Pizza Hut, får man klistermärken på kartongerna för att visa att pizzan fortfarande är varm. Om märket inte säger Hot så får man helt enkelt en ny gratis pizza. Jag och Dennis tog våra när vi köpte mat där förut, och satte på våra datorer. Min började lysa efter bara ett par minuter varje gång jag startade den. Nu lyser den max litegrann. Skönt!

Efter det åkte vi till ”Parrot place”, men det visade sig att det hade stängt på grund av regnet. Papegojorna ville tydligen inte visa sig när det regnade. Nästa stopp blev istället Stone Store och Kemp house, vilket är gamla hus. Stone Store är det äldsta stenhuset i NZ och det andra är det allmänt äldsta huset i landet.

Stone Store, och jag i min fina röda regnjacka.


Kemp House och Dennis.

I Stone Store hittade vi lite godis som vi provade. Hon som jobbade där sa att det var samma godis som de hade när hon var mindre på 50-talet. Jag kan ju erkänna att jag tycker bättre om dagens godis. Dock har NZ inte speciellt gott godis i allmänhet, så det kanske har med saken att göra också.

På vägen ut från Kerikeri stannade vi till vid en chokladfabrik (liten sådan), och smakade lite gratis chokladprover. Riktigt gott, men alldeles för dyrt för min budget! På vägen tillbaka till Paihia stannade vid Waitangi Treaty Grounds, dit jag gick häromdagen, fast nu gick vi faktiskt in också. Vi såg platsen där papperen skrev på och allt. Jag kan dock erkänna att jag inte riktigt förstår allt det handlade om, men lite mer förstår jag i alla fall!

Nya Zeelands första flagga.

På vägen tillbaka, med bussen, mot Auckland stannade vi vid några lite speciella toaletter. Rätt mysigt gjort faktiskt!

3

Tre dagar kvar, innan vi tar oss till Australien. L'skigt... (engelskt tangentbord)

Countdown

Igår och idag har vi varit på äventyr! Vi har hyrt en bil, och jag har kört på fel sida av vägen. Underligt nog har det inte alls känts fel, utan helt okej. Idag trodde jag visst att jag glömde min kamera på vandrarhemmet, men så hade den ramlat ur på golvet i bilen, så jag ska lägga upp bilder och mer text om vad vi gjort imorgon när vi kommer till Auckland. (Dennis kan lägga in sina bilder på datorn där.)

Ja, nu är det mindre än en vecka tills vi åker från NZ. Helt overkligt; att det redan har gått över sju månader. Men så många helt fantastiska saker vi har gjort här! Så underbart bra jag har haft det. Fast jag ser ju fram emot att komma hem också såklart!

Jag blev dock hemskt nervös för min ekonomi nyss, då jag tittade på hur mycket pengar som var kvar på kontot. Jag hade räknat att ha mer kvar än jag har nu, när vi åker till Australien. Inte bra. Det hade ju inte varit ett problem om jag haft ett jobb för i sommar, men det har jag ju visst inte! Har sökt några jobb idag också, men det känns ju som att det är hopplöst. Tur att jag har pengar på mitt svenska konto som backup!

Nu är det dags att packa och sen sova, innan bussturen till Auckland imorgon. Godnatt!